Igår natt – mer specifikt sexton minuter i midnatt – signalerar min telefon att jag fått ett SMS. Hade precis somnat (som alltid i sådana här situationer), men masade mig upp och kollade.
   ”Hej Stefan”, löd det. ”I morgon (tis) så får du ett paket via post. Slit det med maskin och hälsa!”
   Meddelandet kom från min Londonbaserade bror, tillfälligtvis hemma på besök, som hade köpt med sig kaffe och skickat till mig. Det var i alla fall min slutsats. Hade det varit reklam hade jag blivit vansinnig, men ett sådant här SMS kan man ju lätt ha översyn med!
   Låg på som en rem hemåt efter jobbet, med förhoppningen om en avi på golvet i hallen och, jodå, det fanns en dylik bland alla hemska fönsterkuvert.
   Snabbt iväg till uthämtningsstället, hämta paketet och sedan snabbt hem igen. Stort brev sade avin och det var det också. Faktiskt en bra bit större än jag förväntat mig… Innehållet då? Ett helt kilo färskrostade (det verkade så på extraktionen i alla fall) bönor från Monmouth Coffee Company!

Det fanns ingen övrig etikett på påsen, men det verkar vara deras Organic Espresso. Det står så här i häftet man får med: Thick and sweet with fruity length and cocoa aftertaste och det var precis det som fanns i glasen (jag kände faktiskt smakerna innan jag läste beskrivningen). Det är så himla gôtt att se det där flytande guldet rinna ned i glasen efter att ha tvingats stå ut med gammalt kaffe; en lisa för både kropp och smaklök!

Detta är bland det godaste kaffe jag någonsin druckit! Det är precis up my alley och det är, i detta fall, synd att det är så långt till 27 Monmouth Street i London…
   Passade också på att prova kaffet som cappis. Som vanligt blev mjölken lite för tunn (jag är inte riktigt där ännu), så latte-arten blev bara junk. Smaken, däremot, var inte ens i närheten av att representeras av arten; mångfalt mycket bättre!

Rätt så härlig (eftermid)dag idag med andra ord. Solsken, bra temperatur, cykel till och från jobbet och ett sjudundrandes gott kaffe som avrundning!