I’m back on track!
Jahaja, då var det bara till att börja träna på att skumma mjölken igen. Jag har hittat tillbaka till hälningarna och jag kan producera rosettas igen. Eller, något som liknar rosettas i alla fall. Problemet låg i en alldeles för tunn mjölk. Testade i går kväll med tjockare mjölk, testade igen i morse och testade nu i kväll. Alla tre gångerna funkade det. Ingen blev väl riktigt bra, men creman bryts i alla fall och ett mönster bildas. Joy, joy, bliss and sheer joy!
Hade ju tänkt mig att byta strömbrytaren på framsidan av kvarnen mot något som inte stack ut så förbenat och samlade på sig en massa malet kaffe. Kom på idèen med att skaffa en lampa som lyste (blått) när kvarnen gick. Jag hittade bara en sort som hade rätt storlek. Denna lampa visar en färg tills en viss tid med ström har passerat. Sedan byter den färg för att indikera att underhåll måste utföras. Jag valde en modell som ska gå i tre år innan färgbyte (det går att nollställa lampan). Tänkte att jag skulle slippa gå in i kvarnen så ofta och räknade ut att:
3 år = 1 095 dagar = 26 280 timmar = 1 576 800 minuter = 94 608 000 sekunder. Om jag då mal i femton sekunder ett par gånger om dagen så ger ju det, grovt räknat, 120 sekunders drift per dag. Och eftersom varje malning ger mig kaffe till 6 cl, så ger ju detta mig 94 608 000 / 120 = 788 400 dubbla espresso (eller 1 576 800 enkla) innan jag måste nolla lampan…
Det är ett par stycken det… Enda lilla smolket var att lampan var grön och inte blå, men det funkar ju det också… Tyvärr (också) var det inte bara att byta rakt av utan det krävdes lite omkoppling. Då jag inte gärna ger mig på detta, drog jag nytta av forumet och dess, i Örebro boende, medlemmar med mer kunnande på detta område. Ett stort – jättelikt – tack är jag skyldig medlem Berra, som hjälpte mig att koppla in lampan. Tack, tack, tack!
Så har jag, idag, också sökt mitt första jobb utanför IT eller grafiska sektorn. Ett vanligt lagerjobb faktiskt. Chanserna är väl inte så där enorma att jag anses intressant (med tanke på vad jag pysslat med tidigare), men jag tänker fortsätta söka liknande jobb. Också.
I morgon är det melodifestivalsfinal. Vi är bortbjudna till bekanta för att bevittna hur ännu en öststat kommer att vinna. Det är som när gamla hederliga Sovjet alltid vann guld i hockey… Sad, but true, mrs Perelli…
Posted in Okategoriserade

